Olika perspektiv i nutida forskning om språk och kön

Språk

Nedanstående är en del av en hemtentamen, skriven av mig, i kursen Genusteori och språk vid Uppsala universitet. Om du vill veta mer om ämnet eller önskar referera delar av nedanstående, är du välkommen att höra av dig till mig.

*****
Den feministiska kampen är en kamp som i vart fall rått sedan mitten av 1800-talet, då grunden för feminismens första våg lades. Vartefter den feministiska kampen skördade frukter och gav nya och fler inriktningar, började även en feministisk kamp som inkluderade jämställt och jämlikt språk utifrån ett genusperspektiv. I de inledande studierna om genus, som kan kategoriseras som en del av feminismens andra våg, fokuserades det på olika hypoteser om brist, skillnader och dominans i relationen mellan män och kvinnor. Om hypoteserna kan läsas i Maria Ohlssons artikel Språk och genus (Sundgren 2013, s 166 f). I den andra vågen av genusstudier som genomförts av forskare och olika intressenter, och som kan ses som under feminismens tredje våg som jag vill sätta till i början av 1990-talet och med Judith Butlers teorier om performativitet (som kan läsas mer om under avsnittet ”Genus ej medfött”), fokuserades det på språket som performativt och språkets konstruering. Om vi gått från den andra vågen av genusstudier och feminismens tredje våg till någon ny våg (eller återgång till tidigare våg) kan vara svårt att förvissa sig om, detta går först att uttala sig om först när vi märkt att vi befinner oss i en ny våg (eller i en renässans i en tidigare våg).
  vMed denna forskningsöversikt avser jag redogöra kring olika forskningsbidrag inom den feministiska forskningen. Vilka förutsättningar finns det för en att skapa sig ett handlingsutrymme i vardagen att synliggöra sin könsidentitet? Vilka teoretiska antaganden om språk och kön anlägger nutida studier för att en kan skapa sig detta utrymme? I denna forskningsöversikt väljer jag att använda mig av pronomina en, hen och gemene person samt enkom efternamn i stället för han eller hon i löpande text i de fall där det inte är nödvändigt att explicitgöra det biologiska/juridiska könet.

Genus ej medfött

En av de främsta inom internationell genusforskning är professor Judith Butler som anlade grunden för feminismens tredje våg, en våg som inriktat sig på intersektionalitet (som är ett vidare begrepp som inkluderar fler grunder än enkom kön). Butler menar på att genus är något som en konstruerar och inte något som en har medfött, och att ”om genuskonstruktionen i stället antas vara radikalt oberoende av könet blir själva genusen fritt flytande artefakt, varav följer att man och maskulin lika gärna kan beteckna en kvinnlig kropp som en manlig, och kvinna och feminin kan beteckna en manlig kropp lika gärna som en kvinnlig” (Butler 2007, s 56).

Handlingsutrymme genom förutsättningar

Att attribut som man och kvinna kan vara flytande är ett sätt att visa på att det är ens agens och handlingsutrymme som bör avgöra ens könsidentitet och inte ens biologisk/juridiska kön. Detta diskuterar även forskaren Maria Ohlsson om i sitt forskningsbidrag Språk och genus (Sundgren 2013). Ohlsson utgår från ett konstruktivistiskt och performativt perspektiv i sin studie, när hen diskuterar hur människor ”konstruerar genus” och hur en inom forskningen studerar fenomenet genus. Ohlsson konstaterar att det finns ”få skillnader mellan pojkars och flickors språkbruk som kan relateras till biologiskt kön” (Sundgren 2013, s 164). Ohlsson skriver om olika attityder som kan råda och hur mottagare kan tillskrivas egenskaper (Sundgren 2013, s 189) genom att en grupp kan skapa och återskapa genus utifrån ett samtals interaktion (Sundgren 2013, s 184) och att det finns olika sätt och inriktningar att studera detta, som kvinno- och mansforskning och jämställdhetsforskning (Sundgren 2013, s 177 ff).
  vEftersom det inte finns så många skillnader i ett givet språkbruk som kan relateras till det biologiska könet, torde det finnas bra förutsättningar för gemene person att skapa sig handlingsutrymme i vardagen för att synliggöra sin könsidentitet. Men att ens förutsättningar kan försvåras genom de sociala kontexter och olika samtals interaktion som finns. Studier om förutsättningar för synliggörande av sin könsidentitet skulle kunna genomföras allt mer och djupare inom den jämställdhetsforskning som sker inom nutida forskning.

Diskriminering på flera grunder

Försvårande av synliggörande av könsidentitet kan ske på flera sätt och inte enkom inom olika samtals interaktion. Forskarna Lann Hornscheidt och Mats Landqvist menar i sin studie som publiceras i boken Språk och diskriminering att en inte blir diskriminerad på ett sätt, utan på flera sätt på så sätt att diskrimineringen sker utifrån flera grunder och i samspel med varandra (Hornscheidt & Landqvist 2014, s 65). ”Möjligheten att skilja olika diskrimineringsgrunder åt, innebär också att man utgår från en delvis privilegierad position, eftersom man då bortser från alla de mest sammansatta fallen av diskriminering, och därmed de allvarligaste” skriver Hornscheidt och Landkvist (Hornscheidt & Landqvist 2014, s 113) och som jag kan se att i alla sociala kontexter sätter en generell norm, som påverkar genusnormen på så sätt att de som ingår i den privilegierade positionen besitter en historisk och kulturell interaktion i sin socialisering. Vilket i sig medför att även när en inte vill diskriminera, så diskriminerar en implicit genom de val som en gör och inte gör när en sätter dagordningen genom det språkliga samtalsklimatet vid arbetet för motverkande av diskriminering. Väljer exempelvis forskare vid ett universitet att börja forska om olika könsidentiteter kan olika ansatser tas och genom den privilegierade position som universitetets forskare kan vissa diskrimineras genom de icke-val som väljs inom forskningen. Genom att en agenda sätts genom val av forskningen, med eventuella anslag som ges, kan diskriminering ändå ske genom det akademiska språkbruk som råder inom universitetssfären (då gemene person inte alltid har förförståelsen för detta språkbruk). För ”även om orden inte är diskriminerande i sig finns det ord som fungerar diskriminerande i de allra flesta situationer under en viss tid… men det är fortfarande användningen av ordet som är diskriminerande.” (Hornscheidt & Landqvist 2014, s 79).
   Sambandet mellan språk och genus kan studeras genom att studera hur diskriminering görs utifrån dels en diskurs, dels en praktik inom en diskurs (Hornscheidt & Landqvist 2014, s 99 f). Hornscheidt och Landqvist menar bland annat på att den analytiska definitionen av diskriminering, vid sidan om en konkret gärning är brottslig eller inte, även på hur diskriminering kan te sig i vardagslivet. Att man behöver se de underliggande strukturerna är viktigt och inte bara en individuell enskild handling (Hornscheidt & Landqvist 2014, s 60) och genom en dispositivanalys försöka fånga den nivå om det som inte ens är möjligt att säga eller ens tänka i en situation (Hornscheidt & Landqvist 2014, s 99). Som att försöka nå ut till flera olika grupper i samhället om de olika diskrimineringsgrunderna i allmänhet och könstillhörigheten i synnerhet, om en ska tillämpa min ansats i praktiken.

Explicitgörande av könet i samspel med andra kategorier

Att diskriminera könsidentitet, kön och andra diskrimineringsgrunder kan ske på olika sätt som tidigare diskuterats utifrån olika ansatser och infallsvinklar. Att explicitgöra det biologiska/könet genom att sätta detta i korrelation till andra sociala kategoriseringar och genom att personifiera kvinnan genom att använda förnamnet i en högre grad är några sätt att diskriminera och särbehandla på grund av just en grund som personen inte kan påverka. Detta är något som studierna Sociala kategoriseringar i samspel. Hur kön, etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal (Kahlin 2008) och Cherie: lawyer, wife, mum: contradictory patterns of representation in media reports of Cherie Booth/Blair (Page 2003) behandlar utifrån olika ansatser. Linda Kahlin analyserar i sin studie hur kön samspelar med andra kategorier (Kahlin 2008, s 15) och där hen drar en slutsats om att ”innebörden av en kategori konstrueras i ett komplext samspel mellan det situerade användandet och kulturellt delade förväntningar (Kahlin 2008, s 80). Ruth E. Page i sin tur gör en genomgång av artiklar som skrivits om Booth/Blair och kommer bland annat fram till att valet av efternamnet och titeln kan påverka effekten hos mottagaren, utifrån en social kontext och konnotation (Page 2003, s 563). Page kommer även fram till att även rubriksättning kan vittna på olika prioriteringar som tilldelas Booth/Blair av andra (Page 2003, s 564). Genom att Booth/Blairs förnamn återges i allt högre andel än för- och efternamnet (Tabell 1 i Page 2003, s 564) kan Booth/Blair personifieras utifrån en kvinnlig persona och som jag kan se är en diskriminering av Booth/Blairs kön, då detta förmodligen inte gjorts om hon varit av manligt kön. Det hade varit intressant att göra en jämförande forskning för att se om och vilka skillnader (och likheter för den delen) som kan finnas utifrån biologiskt/juridiskt kön vid en framställning av tredje part. För framställning bidrar till kontureringen i det komplexa samspelet som sker i en diskurs och samtalsklimat som råder och ligger till grund i en kulturell delad förväntning, som Kahlin kommer fram till (2008, s 80).

Sammanfattning

Med denna forskningsöversikt har jag kort redogjort kring olika forskningsbidrag som finns i den nutida feministiska forskningen. Det finns en korrelation mellan det sociala interagerandet och olika språkliga framställningar påverkar individen och dess förutsättningar till att synliggöra sin könsidentitet samt det handlingsutrymme som ges genom den sociala interaktionen och som den enskilde kan ta i konkreta vardagsnära situationer. Jag har även gett lite infallsvinklar kring hur en kan studera språk, kön och genus inom det befintliga forskningsfältet och i en framtida forskning. Det kan vara intressant att se om en feministisk, fjärde våg kan vara på gång och hur den i sådana fall kan se ut. Kanske kan mitt forskningsbidrag vara en inspiration för denna framtida forskning. För att åter citera Beauvoirs: ”Man föds inte till kvinna, man blir det”.

LITTERATURLISTA

Böcker

Butler, Judith (1997). Excitable speech: a politics of the performative. New York: Routledge

Butler, Judith (2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos

Hornscheidt, Lann & Landqvist, Mats (2014). Språk och diskriminering. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Elektronisk resurs

Discourse & society [Elektronisk resurs].. (1990-). London: SAGE Publications
Tillgänglig på Internet: http://das.sagepub.com (Hämtad 2015-12-09)

Kahlin, Linda. 2008. Sociala kategoriseringar i samspel. Hur kön, etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal. Stockholm. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:198377/FULLTEXT01.pdf

*****
Denna text är fri att använda efter godkännande av Marcus Arvesjö.
*****