Ska en explicitgöra eller inte för att förändra?

Explicit vs implicit
Ska en explicitgöra saker och ting för att förändra?

En kan ställa sig frågan om det är ett nödvändigt ont att explicitgöra skillnader och likheter för att belysa ett problem och möjlighet. Vad händer i valet att explicitgöra något och val som en inte explicitgör något?

I Eckert & McConnell-Ginets bok Language and gender tas följande mening upp som exempel: ”When you get married, you´ll have to pick up after yourself and your husband” (Eckert & McConnell-Ginet 2013, s 171). Att explicitgöra något, som i detta fall att den kvinnliga personen ska gifta sig och med en man, kan jag se som en fördom eller förutfattad mening som bygger på en norm (såväl utifrån genus och sexualitet) som skapats utifrån en historisk och kulturell kontext.

För likt en bild på en vit klänning som kan skapa en konnotation om att det är en brudklänning som ska användas vid ett giftermål. Konnotationen som i sig kan ses som en ”social överenskommelse” kan vara en form av norm på så sätt att det finns en gemensam grund om vad som någonting syftas på.

Om en inte aktivt explicitgör någonting kan å ena sidan exkludera vissa och å andra sidan visa att någonting inte ligger i fokus. Om jag exempelvis jämför meningen ”män för och kvinnor leds i en tangodans” och ”den ene för och den andre leds i en tangodans” så explicitgör jag könen i den första meningen, medan jag implicitgör könen i den andra meningen. Den första meningen med könen vilar på en historisk och kulturell kontext, där mannen ska vara aktiv och leda och kvinnan passiv och leds. Den andra meningen öppnar upp till att båda könen kan vara aktiva och passiva och även växelvis om en så önskar.

Ruth E. Page skriver i artikeln Cherie: lawyer, wife, mum: contradictory patterns of representation in media reports of Cherie Booth/Blair att ett val och explicitgörande (av efternamn och titlar samt val av rubriksättning) kan påverka effekten hos mottagaren (Page 2003, s 563 f). Detta kan sättas i relation till det val som aktivt eller passivt görs genom att inte explicitgöra, det vill säga implicitgöra, kan påverka mottagaren åt endera riktning. Page skriver i artikeln om att en majoritet av de yrkesverksamma inom media är män och att det som redovisas bygger på en mansorienterad agenda (Page 2003, s 560)

Att explicitgöra kan vara nödvändigt för att visa på att det kan finnas en struktur som behöver förändras för att sedan kunna förändra. Saker borde inte behövas explicitgöras, men så länge en strukturell snedvriden maktrelation mellan könen, så behövs det synliggöras. Det är först när denna strukturella och snedvridna maktrelation mellan könen inte finns, som man kan börja implicitgöra, som ”de dansar tango” i stället för ”man och kvinna dansar tango”.

Litteraturlista

Eckert, Penelope & McConnell-Ginet, Sally (2013). Language and gender. 2. ed. Cambridge: Cambridge University Press

Discourse & society [Elektronisk resurs].. (1990-). London: SAGE Publications
Tillgänglig på Internet: http://das.sagepub.com (Hämtad 2015-12-09)